Team Canada 2010

Det mest uppseendeväckande med Kanadas hockeytrupp till hemma-OS i Vancouver? Åtta av landets 15 bästa poänggörare platsar inte.

I urval:
Martin St. Louis, 2:a i NHL:s assistliga - ej uttagen.
Brad Richards, 4:a i assistligan - ej uttagen.
Mike Green, poängbäst av alla NHL-backar - ej uttagen.
Steven Stamkos, 19 år och 7:a i NHL:s skytteliga - ej uttagen.
Vincent Lecavalier, superstjärna med seg säsongsstart men solklart förstaval i ett svenskt eller tjeckiskt landslag - ej uttagen.
Michael Cammaleri, 9:a i skytteligan - ej uttagen.

Och så där fortsätter det. Misslyckas man (som i Turin 2006) att ta sig till OS-final så är det åtminstone inte p g a spelarbrist. Andrauppställning som man lämnar hemma i tv-soffan är knappt alls sämre.

Mikael Samuelssons (inte omotiverade) "They can go fuck themselves"-hälsning till Tre Kronors ledning har f ö inte stött på många negativa kanadensiska kommentarer. Istället ser man en viljestark kvalitetsspelare med jävlaranamma - precis den spelartyp man har velat prioritera i den egna OS-truppen. 

Go figure. Och gott nytt år!

Face-off

Om fem minuter börjar årets NHL-säsong. Trots att vårens slutspel spelmässigt var det bästa de flesta sett på länge så är det en liga med anseliga problem som drar igång.

Gårdagens domstolsutslag i konkursdomstolen i Phoenix visar att Phoenix Coyotes förluster för de senaste fem säsonger är ofattbara 2 miljarder kronor. Ändå hävdar NHL att man avser sälja Coyotes (för omkring miljarden) till någon som tänker behålla hockeylaget i Arizonas öken. Uttalandet följer dock perfekt på tidigare uttalanden som hävdat att Coyotes inte ens befinner sig i ekonomisk kris eller att investerare står i kö för att köpa laget som aldrig någonsin gått med vinst sedan det flyttade från kontinentens kanske mesta vinterstad Winnipeg 1996.

Nedsläpp!

Pros and cons, and pros, and pros, and cons, and cons and cons and cons

Som vi har vridit och vänt på beslutet att flytta från Montréal. Bra, bra stad men i dagsläget, med småbarn, triumfar Halifax stränder och närhet till familj och Stockholms, uh, barnvänlighet och närhet till familj och vänner Montréals många fördelar. Att bo långt bort från två familjer utan att träffa någon av dem automatiskt till vardags innebär en del stress och en hel del pusslande för att göra det. Man har trots allt en tendens att vilja låta barnbarnet träffa mor- och farföräldrar, om man säger.

Listan på saker vi redan saknar med Montréal är lång men alla attribut kan inte vägas med samma våg. En okonformistisk, riktigt mångkulturell storstad med joie de vivre, mysiga kvarter, gott om allt och stor potential räcker ibland bara så långt.

Intercontinental breakfast

Söndagsmorgon på Ikea. I den stimmiga restaurangen med väggstora fotografier på svenska landskap beställer tjattrande sydostasiatiska storfamiljer köttbullar av den barske mörkhyade kocken medan vi på stapplande franska betalar för våra nästan orimligt billiga brittiska frukosttallrikar till den latinamerikanska kassörskan. Framför oss går ett äldre par ur Kanadas ursprungsbefolkning och sätter sig mellan en östeuropeisk och en karibisk (tror vi) barnfamilj med kaffe och varsin gravlaxsmörgås och det slår oss att vanliga Ikeas frukostrestaurang kanske också är världens mest mångkulturella.

Halifax-Montréal via Twitter

När jag för några dagar sedan solokörde från Halifax till Montréal för att börja tömma lägenheten och förbereda flytt till Halifax så passade jag på att SMS:a twitterpostningar längs vägen för att om möjligt få tiden att gå.

Här är de (plus ett par foton):

Halifax - Montreal, hour 1: daylight now and the fog has lifted. Yesterday was just too nice to spend in the car and not by the ocean

Hfx-Mtl, hour 2: Snacks not working this early. Who eats sour gummi worms at 7 am? High humidity air from the vents isn't helping either

Hfx-Mtl, hour 3: Trying to rid mp3 player of the seldom listened to's. Streamlining behind a Ford F150 truck. Cruise control as entertainment

Hfx-Mtl, hour 4: Oh, if only I had meant streamlining and not slipstreaming. At least it made me think; not a lot of stimuli 'round 'ere

Hfx-Mtl, hour 5: Northward through rain, past trees and the occasional car. NOTHING ELSE



Hfx-Mtl, hour 6: No rain but back getting sweaty. For something entirely different: There is an intricate dynamic to why we are leaving Mtl

Hfx-Mtl, hours 7-9: Sunny Quebec, where daycare is $7/day but the roads have always seen better days. The frozen Dr Pepper is now slush--yum

Hfx-Mtl, at 1009 km: The St Lawrence and its mountains and fertile fields couldn't be much more majestic and ideal to build a country around



Hfx-Mtl, final 100 km: This Murcof album makes a sound like my breaks would be failing. Mildly amusing. Just. Want. To. Get. There. Now. Pls

Hfx-Mtl, last stretch: I don't think I have ever been so happy to see the top of the Stade Olympique, and I already like that thing. La fin

Fossiler, 310 000 000 BC

Fossilklipporna i Joggins, Nova Scotia tar andan ur en när man inser att
- den fossila trädstam man tittar på är omkring 310 miljoner år gammal
- fossilerna är från strax efter att de första djuren klev upp på land och så tidiga att toppen på näringskedjan därför tros vara en ynka meterlång ur-krokodil
- klipplagrens lutning, skapade när superkontinenten Pangea drogs isär, gör att den 15 kilometer långa strandremsan är en ögonblicksbild av en 15 miljoner år lång tidsperiod. För varje meter du promenerar längs med klipporna så passerar du 1000 år av +300 miljoner år gammalt stelnat liv.
- skikten sträcker sig 30 km inåt land under marken, att klipporna eroderar 25 cm per år och att nya fossiler ständigt blir synliga, trillar ner på stranden och kan upptäckas, som ett ofattbart storslaget konstverk



Att man plötsligt står och tittar på ett nattsvart ådra eldningsbar stenkol medan man tuggar på ett äpple är också helt knäppt. Bekosta vindkraftverk? Pfft. Hackan och spaden, pls.

Mer info, bilder och video: Joggins Fossil Cliffs UNESCO World Natural Heritage Site.

28 °C

Rekordvarmt igår, 28 °C. I parkerna nere vid St Lawrencefloden kändes värmen dock aldrig påträngande. En knappt märkbar men kylande bris svepte in från den vårflodskalla vattenytan.



I Lachine-forsen bakom Habitat 67-husen flodsurfar man på den s k 67-vågen. Att vågen gett upphov till en liten surfscen känns ändå inte lika märkligt som det är att se brädor, takräcken och Billabong-loggor utan att känna doften av salt hav.

Den 8-årige pojke som just överlevt att ha varit under vatten i 20 minuter klarade sig antagligen för att lungorna andades in det iskalla vattnet och sänkte kroppens syrebehov. Jag vet inte, men förklaringen låter helt overklig (på ett bra sätt), och mycket science fiction.

[B]reathing the chilly water can also save the brain, the organ most at risk during drowning. The body's impulse to respire is so strong that the lungs will continue breathing water in and out well after submerging. Studies on canines have found that mammals can continue breathing water for up to four minutes. Circulating that icy water through the lungs, Dr. Giesbrecht has found, cools the brain and reduces the body's core temperature.
In warm weather, if someone were to stay submerged in an outdoor pool for more than four minutes, “they will either be dead or have severe irreversible brain damage,” Dr. Giesbrecht said. “But the cooling of the brain increases the time you can go without oxygen. The tissue, as it gets colder, requires less oxygen.”

Douglas Coupland och Twitter

Sedan några dagar mikrobloggar Douglas Coupland på Twitter. För ett par år sedan postade The Praized Blog ett stycke ur Couplands 15 år gamla Livet efter gud som ett tänkbart försvar av mikrobloggen. Ett fortsatt ganska välbehövligt försvar, Twitters air av högstadiet är inte särskilt smickrande. Frågan är nu om Coupland tycker citatet är relevant, kanske svarar han om man frågar på Twitter?

And if we were to collect these small moments in a notebook and save them over a period of months we would see certain trends emerge from our collection– certain voices would emerge that have been trying to speak through us. We would realize that we have been having another life altogether, one we didn’t even know was going on inside us. And maybe this other life is more important than the one we think of as being real– this clunky day-to-day world of furniture and noise and metal. So just maybe it is these small moments which are the true story-making events of our lives.

Coupe Stanley 2009

Idag börjar Stanley Cup-slutspelet. Kanadas fokus på detta behöver inte överdrivas: i två månader framåt kommer CBC att sända tre till sex timmar ishockey nästan varje kväll på bästa sändningstid i landets enda public service-kanal.

Fundera gärna på det ett ögonblick till, för den mediaexponeringen slår Fotbolls-VM som bara spelas vart 4:e år.

I det nya storföretagar-NHL som drivs med förlustbringande delar i hopp om att någon gång i framtiden vinna marknadsandelar i den amerikanska södern är San José Sharks årets Stanley Cup- favoriter. Första omgångens huvudfokus kommer dock att ligga på derbyt Montréal-Boston, Stanley Cup-slutspelets överlägset största derby där lagen nu möts för 32:a gången. Montréal har vunnit hela 24 av de matchserierna men är i år nederlagstippade mot ett bra, storväxt och hårt (som vanligt på gränsen till fult) spelande Boston. Men traditionen, att Boston ändå förlorar matchserien efter krigsartade holmgångar till matcher, är svår att skaka av sig och i båda städerna förbereder lagen minutiöst som för att gå ut i krig. Likt de klassiska berättelserna får rapporteringen om lagen, spelarna, taktiken och matcherna ett sådant djup att det inte längre handlar om ännu en åttondelsfinal i ännu ett slutspel utan om en tidlös kamp under just de här veckorna. Att Bruins tränare Claude Julien fick sparken från sitt jobb som Canadiens-tränare för tre år sedan av Canadiens nuvarande tränare Bob Gainey är bara en av många detaljer som gör den här matchserien till ett drama innan den ens börjat.

Vill man se slutspelet utan att ha tillgång till tv-sändingen så ska man googla "p2p" och "nhl". Vill man lyssna på just Montréal-Boston så sänder CJAD alla Canadiens-matcher live på nätet.

Vill man veta mer om hur öppet slutspelet faktiskt är, vilka som möts första omgångens matchserier och vad som kommer att krävas för att ta hem Lord Stanleys pokal så klickar man här, här och här.

Saknar man helt hockey-peppen men vill ändå se Montréal-sonen Mike Ribeiro sätta världens snyggaste straffmål trycker man bara på play nedan:

USA-tullen får redan genomsöka din dator/mp3-spelare

DN skriver att Acta-avtalet kan komma att innebära att världens tulltjänstemän får rätt att genomsöka bärbara mediespelare efter piratkopierad film och musik. Det är tyvärr inga nyheter för USA-tullen som redan har de rättigheterna och som redan idag tvingar t ex kanadensiska advokatfirmor att resa in i USA med rensade laptops för att sedan ladda ner all jobbdata på en säker uppkoppling från hemmakontoret när man är inne i USA.

habs vs rangers

'Of course I believe in evolution': science minister

...kan väl vara årets rubrik, no? Orsaken till den är att vetenskapsminister Gary Goodyear i går vägrade svara på frågan om han tror på evolutionsteorin.

Jag vet inte vad som är konstigast: att vetenskapsministern vägrar svara på en vetenskapsrelaterad fråga som rör hans jobb som vetenskapsminister eller möjligheten att vetenskapsministern tycker att fundamentet som vetenskapen biologi är uppbyggd på mest är nys.

Allnovascotia.com

En kort grej innan jag skyndar iväg och ser Habs live (mot Henrik Lundqvist och Sean Averys Rangers, no less) för första gången:

Vassa Eggen rapporterar idag med viss skepsis att journalister från nedlagda Rocky Mountain News ska starta en betalsajt för lokalnyheter.

Jag vet inte hur mycket till nyhet det är men Financial Post uppmärksammade Halifax lokalnyhetssajt Allnovascotia.com i vintras för att man faktiskt tjänar pengar på sin nyhetssajt för endast betalande prenumeranter. 3000 prenumeranter betalar alltså $30 i månaden var i en stad med Malmös storlek. För pengarna får prenumeranterna hyperlokala nyheter som det vare sig går att länka till eller ens klipp-och-klistra, men Allnovascotia.com går alltså både med vinst och betecknas allmänt vara Halifax snabbaste och kanske bästa nyhetssajt.

Helgens Globe and Mail har en jätteartikel med demokratiperspektiv om det faktum att många nordamerikanska storstadstidningar är nedläggningshotade. Diskussionen om dagstidningars svårigheter att tjäna pengar samtidigt som internet blir bara mer och mer gratis är inte ny men på senare tid har diskussionen i Kanada i allt större utsträckning börjat handla om vad som händer med demokratin om dagstidningarnas granskande av makthavarna försvinner, och om det snart inte är dags att inrätta statligt finansierade public service-tidningar nu när staten ändå i samband med konjunkturnedgången redan gått in med stöd, eller t o m som ägare, i stora företag inom andra affärsområden.

Just tidningars och andra stora nyhetsmediers kontinuerliga misslyckande att granska makthavarna är tydligt i USA där komikern Jon Stewart idag, efter att ha kritiserat CNBC och ekonomijournalisten Jim Cramer grundligt i en vecka, anses vara en av få vars grävande faktiskt når ut och kan få till stånd en förändring:



Enligt The Independents världberömde mellanösternkorrespondent Robert Fisk så är det just avsaknaden av kvalitet som är orsaken till varför så många just nordamerikanska dagstidningar är nedläggningshotade:

I had an American editor at a small town daily, who shall remain nameless, complaining to me that readership is going down, that they’re going to have to revamp. I said it’s not a question of reshaping the front page or making the paper bigger or smaller, or adding living sections or eating sections. The problem with the paper is that it’s no good. There’s no decent writing in it, you’re not telling the truth about the Middle East, there’s nothing interesting in it. But these associations of editors in the U.S. and Canada go on bemoaning the state of the newspaper industry, the higher cost of newsprint, the intrusions of the Internet. People aren’t reading their newspapers because they’re no good. It’s as simple as that.

Visst låter det nästan för enkelt (och går tvärt emot Vassa Eggen) men att dagstidningar blir sämre och mindre intressanta ju mer de får samma generiska lättnyhetsinnehåll som först alltid finns tillgängligt på internet skulle jag knappt kunna hålla mer med om. Av de nordamerikanska dagstidningar jag läst på papper är det bara ett par-tre jag nog ens skulle ta emot gratis. Min förvåning och besvikelse första gången jag läste Boston Globe hänger fortfarande kvar: "Hur kan en så känd dagstidning vara så här tunn och innehållslös?"

Nyheten om mannen som i veckan överlevde ett fall från Niagarafallen (ordvits: nej) är både osannolik och tragikomisk. Det är förstås väldigt sorgligt att mannen försökte ta sitt liv och att han har vårdats på sjukhus för nedkylning och för de skador han fick vid fallet. Men att han är en av tre människor som ens överlevt fallet och att han naken kämpade emot att bli räddad ur det iskalla vattnet i 45 minuter och till sist fick blåsas in till land av en turisthelikopter är så absurt att det skulle ha kunnat vara skrivet för en komedisketch.

Man får hoppas att mannen tar hand om sig och mår bättre i fortsättningen.

Forza Ibra

Dagens morot: att promenera upp i La Petite-Italie och se returmötet Inter - Manchester United på ett sportcafé.

På vägen hem kan jag passa på att handla mat på Milano, kvarterets stormarknad för italiensk mat. Det svindlar att gå runt bland alla perfekt uppställda staplar med italienska matvaror. Exakt hur långt har inte de här lådorna med tårtor färdats för att hamna här, istället för i matbutiken runt hörnet från bageriet som bakade dem i Italien?

Jag tar en bild och lägger upp när jag är tillbaka.

---

Matbutikens italienska tårtor så:

2009 ND DD45

Asteroiden som passerade jorden på 72000 kilometers avstånd häromdagen (som rör sig från vänster till höger i videon ovanför) gav i den här CBC-artikeln upphov till en av de sakligaste och informativa läsarkommentarer jag stött på på ett bra tag i de ofta så arga och rättshaveristiska kommentarsfälten. Kommentaren i dess helhet från en medlem i The Royal Astronomical Society of Canada:

To those who are wondering / complaining about the fact that the announcement came only after this object had passed, and that there was little or no warning:

1. A tiny rock this size is so faint that it is virtually impossible to see, even in the largest telescopes, until it is very close to Earth (remember what you learned in grade school? The brightness of an object decreases with the square of the distance).

2. As soon as the object was spotted, it was reported, and there was a lot of publicity in the astronomical community. For the last 48 hours or so - many hours before it passed by - members of an astronomical chat line to which I belong have been discussing this object, its precise location and trajectory, etc. There was certainly no attempt to cover this up or to delay announcing it. Stuff like this actually happens quite often, and news agencies sometimes think that only astronomical geeks such as moi are interested.

BTW, there have been detailed studies about the size of waves that would be produced by asteroids/meteoroids of various sizes hitting an ocean. Unless the object is on the order of a kilometre or so in diameter and strikes in a shallow area, the waves that would be generated would initially be higher than even the largest tsunamis, but they would VERY quickly peter out, because the water displacement would be surface only. A tsunami (Japanese for "harbour wave") travels great distances and rears up when it reaches shore because it is caused by an ocean floor disturbance, which displaces the ENTIRE water column above it to the surface. That doesn't happen with a small asteroid meteoroid.

Trade Deadline Day

Just nu, och i ett par timmar till, pågår vad som för många hockeyfans är en av årets bästa dagar - Trade Deadline Day. Det är säsongens sista möjlighet för lagen att förbättra laguppställningarna innan Stanley Cup-slutspelet startar om en månad. Eftersom NHL är en extremt jämn liga, om än extremt konstruerad med lönetak, vinstdelning, draftpicks och lag som inte kan relegeras på sportsliga grunder, så blir möjligheten att förfina lagsammansättningarna väldigt viktigt. Lönetaket hindrar effektivt lagen med mycket pengar att köpa på sig de bästa spelarna.

Just nu direktsänder TV-kanaler som CBC allt som händer, på sportsidorna livebloggar tidningar, och vid kaffeautomater och på diskussioneforum flödar spekulationerna om vilka byten som kan vara på gång och hur de som gått igenom kommer att påverka resten av säsongen. Som en av mina hockeytokiga vänner sa strax innan han gick och lade sig i går: I am so excited to wake up tomorrow! Trade Deadline Day!

Tillägg: Marc Crawford f d coach för Vancouver Canucks kommenterar dagen: I'm officially a hockey junkie.

President Obama möter Kanadas generalguvernör (de facto statschef) Michaëlle Jean under Obamas första statsbesök igår. Fin, speciell bild, det där.

Veckans mest fängslande läsning har varit Globe and Mails artikelserie om Vancouvers ökända Downtown Eastside, stadsdelen som inte bara är landets fattigaste och mest problemtyngda utan som ligger mitt i den av landets rikaste städer som om precis ett år ska stå värd för vinter-OS 2010.

Artikelserien började i helgen med gripande personporträtt om människorna som bor i Downtown Eastside och en genomgång över de ca 10 miljarder kronor man har satsat på området under den senaste 10-årsperioden utan att egentligen ha kunnat förbättra livet för dem som bor där och har under veckan fortsatt med att diskutera på de vilka sätt man kan få till stånd en faktiskt förbättring när en massa pengar inte räcker för att göra det.

Jag har åkt genom Downtown Eastside längs Hastings Street en gång och minns fortfarande den ledsamma och magontframkallande misär vi passerade under ett par långa minuter.

Jag har varit inne på det tidigare men Alexander Ovetjkin kan verkligen vara världens bästa lagidrottsman för tillfället.

Jo, också när han sänker fel lag.

Mycket att stå i med det här att flytta in. Har iallafall lagt upp ett par bilder som kom till innan dethära internets kablades upp i lägenheten.

Nu: öl, ost och habs.

Framme i Montŕeal. Till skillnad från i Seaforth finns här både folk och bilar att glutta på.

Trans Canada Highway genom New Brunswick ser verkligen ut så här: fyra filer, skog och skog, och någon enstaka bil.

Skylten säger: "Edmunston 193". Lägger man till 108 till Rivière-du-Loup, 197 till Québec City och 247 till Montréal så har vi nu knappt 750 km kvar.



I Rivière-du-Loup möter vi St Lawrence-floden. Vi svänger vänster och följer den uppströms, västerut.

Norrut, bakom bergen på andra sidan, finns bara vildmark. Tusentals kilometer vildmark som sträcker sig ända till nordpolen.

View Larger Map

Sista kollen innan vi lämnar dimman, isen och Nova Scotia bakom oss.



"Are we there yet?" Nej, vi har exakt 1243 km kvar.

Nu åker vi. Stay tuned.

Vädret, ja. Vi är tvingade att ha stenkoll på det eftersom vädret kan hinna slå om ordentligt både tre och fyra gånger på en så lång sträcka. Men kanadensare är bra på sådant här och har nyttig respekt för vinterväder så vi nöter väderleksrapporter timme för timme.

Det som gör det svårt är att vi ska köra i två dagar och att vi kör västerut och mot nästa lågtryck (som ofta rör sig österut) istället för med ett högtryck. Helst skulle vi alltså vilja pricka in sol båda dagarna men det verkar sitta långt inne. Det enda vi är någorlunda säkra på är att sol betyder ca -15 °C och nederbörd betyder +5 till -5 °C. Och att vi faktiskt har gott om tid och kan ta det lugnt och stanna längs med vägen.

Just nu haglar det och en vädervarning gick precis ut om underkylt regn. Får se hur det ser ut imorgon; Vi står på standby.

Vi packar och undrar hur mycket tre personen kan ta med sig i en halvkombi med takräcke. 650 liter ryms i bakluckan men sedan...?

Den flytta-med-bil-filosofi vi har diskuterat oss fram till lyder ungefär: bare essentials, then prioritise.

Vi vet att de fem trogna flyttlådor som följde med oss med flygfrakt när vi först flyttade till Nova Scotia för 2 1/2 år sedan får plats (med viss möda), sedan vill ha med oss dammsugare, barnvagn och kanske resespjälsäng. Ändå känns, just nu, det vettlöst omväxlande tö-, regn, minusgrader-vädret som i veckor har täckt bilen och gången till bilen med ett tjockt lager hal, knagglig is som en större utmaning. Vem vill flytta i kamp med elementen?

Så vi är inte längre hemlösa utan har en bostad i Montréals Mile End nära Petit Italie. En 4 1/2:a på Montréalspråk, vilket motsvarar tre rum och kök, och inflyttningsbar sedan i söndags.

Så vi har bara att flytta in! Och först köra Halifax - Montréal.

En nystart, återigen. Med färre tecken och större frekvens (är tanken, som om man aldrig har hört det löftet förr). Kanske mindre om Kanada per se och mer om vad just vi sysslar med här.

Det hade kunnat bli en twitterfeed om den hade haft plats för bilder och två meningar i följd. (Dessutom har jag postat några testinlägg från uppehållet nedan.)

Så åtta veckors parlamentarisk timeout, s k prorogation, räckte för att Stephen Harpers konservativa regering inte skulle fällas och ersättas med en historisk - Kanadas första riktiga – koalitionsregering. Men billigt blev det inte: veckans vårbudget innehåller just de miljardunderskott Harper ständigt lovat kanadensarna att de aldrig ska få se under hans regim (ofta i samma andetag som han presenterat nya skattesänkningar som nu raderat liberalernas miljardbudgetöverskott och som nu kanske kunde ha kommit till användning).

CBC:s sammanställning av 10 Harper-citat från i höstas (som alla är "Fact", f ö) om finanskrisen, konjunkturen och aktiemarknaden visar med tragikomisk tydlighet premiärministerns rosiga omedvetenhet och sedan påtvingade helomvändning om det faktiska ekonomiska läget.

I think there are probably some great buying opportunities emerging in the stock market as a consequence of all this panic. (7 oktober)

-23 °C i luften och framför mig förångas havsytan stilla. Den fuktiga kylan värker i fingrarna och släpper inte förrän jag är halvvägs hemma i bilen. Kamerabatterierna tycks däremot vara helt opåverkade.

Svärföräldraköket.