Loonie = Greenback

En av höstens nyheter i The Great White North är att landets dollar, the loonie (efter Storlommen som pryder endollarsmyntet), för första gången på tre decennier står i paritet med USA-dollarn, the greenback (efter gudvetvad).

DN:s USA-korrespondent Lennart Pehrson skriver en snutt om det här men missar tyvärr helt att nämna dollarparitetens största diskussionsämne: att det står löjligt klart hur mycket mer kanadensare tvingas betala för samma varor som i USA. Ekonomer har länge försökt förklara priskillnaden utan att finna några vettiga svar till varför, momsen borträknad, det mesta från böcker till bilar kostar upp till 30% mer i Kanada än i USA. Skatter, löner och avstånd är nämligen alldeles för lika för att motivera företagens förenklade förklaringar.

Svaret är förstås för att det går. Bristande konkurrens och ett NAFTA som knappt ger den enskilde konsumenten några frihandelsfördelar alls har gjort Kanada till en marknad där många tillverkare antas försöka ta igen förluster man tvingas till på USA:s extremt konkurrensutsatta marknad. Att de enorma skillnaderna i konsumentpriser dessutom spelar större roll än dagspriset på dollar och dollar vittnar kanadensarnas förkärlek till den cross-border shopping som länge låtit dem shoppa billigt på Target i gränsstäder med Shop 'til you drop som stadsmotto.

Une plage ordinaire

En vanlig dag på stranden. I oktober. Med värsta magen. Och hårstrån rakt upp.

What burns never returns

Hos vår granne Jeff eldade konstnärsvännen Mike oljemålningar. För att spara plats och inte behöva hitta dem på någon loppis om tre år.