Dåtidens ny- vs gammelmedia: gruvolyckan i Moose River

Den 12 april 1936 kollapsade en guldgruva i Nova Scotia och stängde in tre män i 11 dagar. Dussintals tidningsreportrar var snabbt på plats för att följa det dramatiska räddningsarbetet, då dagstidningar fortfarande var förstavalet för direktrapportering.

En vecka in i räddningsarbetet fick en ung radioreporter tillstånd att åka till Moose River och rapportera om gruvolyckan i radio. Och det gjorde han: i tre dygn berättade Frank Willis varje halvtimme om räddningsarbetet och dess upplösning för 100 miljoner lyssnare i direktsändning över den nordamerikanska kontinenten. Synen på radio som i huvudsak en nöjeskanal förändrades i grunden och den nordamerikanska mediavärlden blev sig aldrig mera lik.

Läs mer och lyssna på Frank Willis rapportera från Moose River här: http://archives.cbc.ca/on_this_day/04/12/

Mer OS: 4 av 5 såg hockeyfinalen

80%, 26 av 32.5 miljoner, av Kanada såg OS-finalen i ishockey, en final som bara i Kanada också sändes på mandarin, punjabi och ett antal ursprungsbefolkningsspråk.

Som någon sa: Om hockeyguldet så hade varit det enda guld som Kanada vann, så hade det räckt för att göra OS till en framgång. Och - vice versa.

Hockeyguld och kritikfail

Vancouver-OS slutade med kanadensiskt hockeyguld till sist och med sitt övertidsmål skrev Sidney Crosby in sig i Kanadas hockeyhistoria sida vid sida med Paul Henderson, den legendariske matchvinnaren från matchserien mot Sovjetunionen 1972. Med Kanadas vinst så förlängdes en märklig OS-svit ytterligare ett OS. De fyra senaste OS-finalerna har nämligen förlorats av lag som gått igenom turningern obesegrade: i Nagano 1998 förlorade Ryssland mot Tjeckien, 2002 förlorade USA mot Kanada i Salt Lake City, 2006 i Turin förlorade Finland mot Sverige.

I Dagens Nyheter håller Johan Esk inte igen på kritiken mot Vancouver-OS, och även om det finns en hel del att kritisera så är vad han säger om East Hastings och kanadensisk press brist på OS-kritik fånigt oinformerat.

För det första är Vancouvers Downtown Eastside så ökänt i Kanada att det är länge sedan den kunde sopas under mattan. Istället uppmärksammar och diskuterar kanadensiska media ofta stadsdelen i hopp om att kunna förbättra och hitta en lösning på den oerhört komplexa problematik som Downtown Eastside är resultatet av, och som ett land som Kina skulle lösa genom att ödelägga och tvångsförflytta människorna som bor där. För t ex ett år sedan körde The Globe and Mail en enorm artikelserie om stadsdelen som jag länkade till här.

För det andra har många kanadensiska medier kritiserat Vancouver-OS i sådan omfattning att de själva blivit kritiserade av arrangörerna, publiken, politiker och allmänheten. Nu vet jag vet inte vilka kanadensiska medier Esk har läst eller lyssnat på men i de två största, CBC och The Globe and Mail, gick det knappt en dag, särskilt första veckan, utan att man tog upp Vancouver-spelens många tillkortakommanden.

Mer OS-knas: Vancouvers vinterspel var varmare än de tre första dagarna av Sydneys sommarspel.

Team Canada 2010

Det mest uppseendeväckande med Kanadas hockeytrupp till hemma-OS i Vancouver? Åtta av landets 15 bästa poänggörare platsar inte.

I urval:
Martin St. Louis, 2:a i NHL:s assistliga - ej uttagen.
Brad Richards, 4:a i assistligan - ej uttagen.
Mike Green, poängbäst av alla NHL-backar - ej uttagen.
Steven Stamkos, 19 år och 7:a i NHL:s skytteliga - ej uttagen.
Vincent Lecavalier, superstjärna med seg säsongsstart men solklart förstaval i ett svenskt eller tjeckiskt landslag - ej uttagen.
Michael Cammaleri, 9:a i skytteligan - ej uttagen.

Och så där fortsätter det. Misslyckas man (som i Turin 2006) att ta sig till OS-final så är det åtminstone inte p g a spelarbrist. Andrauppställning som man lämnar hemma i tv-soffan är knappt alls sämre.

Mikael Samuelssons (inte omotiverade) "They can go fuck themselves"-hälsning till Tre Kronors ledning har f ö inte stött på många negativa kanadensiska kommentarer. Istället ser man en viljestark kvalitetsspelare med jävlaranamma - precis den spelartyp man har velat prioritera i den egna OS-truppen. 

Go figure. Och gott nytt år!

Face-off

Om fem minuter börjar årets NHL-säsong. Trots att vårens slutspel spelmässigt var det bästa de flesta sett på länge så är det en liga med anseliga problem som drar igång.

Gårdagens domstolsutslag i konkursdomstolen i Phoenix visar att Phoenix Coyotes förluster för de senaste fem säsonger är ofattbara 2 miljarder kronor. Ändå hävdar NHL att man avser sälja Coyotes (för omkring miljarden) till någon som tänker behålla hockeylaget i Arizonas öken. Uttalandet följer dock perfekt på tidigare uttalanden som hävdat att Coyotes inte ens befinner sig i ekonomisk kris eller att investerare står i kö för att köpa laget som aldrig någonsin gått med vinst sedan det flyttade från kontinentens kanske mesta vinterstad Winnipeg 1996.

Nedsläpp!