Compagnie de la Baie d’Hudson

Jessica är sedan ett par timmar medlem i ett av världens äldsta företag, Hudson’s Bay Company, grundat 1670. HBC:s betydelse för den kanadensiska nationens bildande är inte oansenligt eftersom pälshandelsföretaget genom sina utposter länge och under statsliknande former kontrollerade det största av de landområden som år 1867 blev staten Kanada.

Idag bedriver HBC mindre pälshandel och mer vanlig varuhushandel. Som nybliven medlem (tänk mer Konsum Medmera och mindre pälsjägare i kanot i 1700-talets outforskade ödemark) får Jessica rabatt på våra bord, stolar, kastruller och stekpannor. IKEA lär inte återvända hit så länge Nova Scotia förbjuder söndagsöppet.

Bouée de sauvetage

Idag kommer internet till huset som vi har börjat flytta in i. Kabelkillen ska komma någon gång mellan 8 och 18 så det blir till att snällt vänta trots att det här ser ut att kunna bli en av augusti månads finaste dagar. Vi får helt enkelt rafistulera lite: packa upp våra flyttlådor, bära in de nyinköpta växterna, äta frukost och – ska det visa sig - upptäcka en utmärkt liten yta för att bygga en minimal bastu fulländad med fönster mot havet och allt. Vedeldad bastu…mmm.







Uppdatering: Strax efter lunch kom, sågs och kopplade snubben upp oss. Vi ödslade ingen tid utan åkte och badade på Martinique Beach med boggie- och surfbräda i högsta hugg. Vågorna var bland de finaste jag har sett, riktiga surfvågor faktiskt. Tyvärr fick vi ingen bild på dem med oss hem eftersom den svaga frånlandsvinden inte räckte för att jaga bort de desperat bitande strandknotten.

Idole de la Nouvelle-Écosse

På Canadian Idol blev local lad Chad Doucette just utröstad som en av fyra kvarvarande. Tråkigt, nu kommer plakaten som förgyllt grannskapet med "GO CHAD!", "CHAD'S WICKED SWEET" och "WATCH CHAD AT 9 PM ON BIG SCREEN TV" tas ner och byns katolska kyrka gissningsvis återinföra förbudet mot idoldyrkan och sluta, som man gjort under de senaste sju veckorna, hälsa kyrkobesökare välkomna med:

Placopecten magellanicus

Middag i Eastern Passage. Vid havet utanför Halifax, bortanför oljeraffinaderiet, oljecisternerna och ändlösa rader europeiska importbilar äter man gärna friterade pilgrimsmusslor med Emily och Jay.

Concord grapes

Havet i bleke i gulnande seneftermiddagsol. Knappt en vindpust krusar ytan mellan oss och containerfartygen vid horisonten. På stranden attackerar knotten som om det inte fanns någon morgondag. För många gör det inte det när de slås i bitar på mina bara armar. Vi springer ner i vattnet och ser små räkliknande djur.

På vägen hem hälsar vi på Eva och äter fantastiskt goda Concord Grapes, den druvssort som ofta smaksätter vindruvsjuice, -läsk, -gelé och -tuggummi i Nordamerika. I Theresa and Heathers Country General Store köper vi glass: Jessica väljer Maple Walnut med riktiga valnötsbitar medan jag väljer White Velvet Blush och Hoof Prints. Hemma kompletterar vi middagen med overkligt starka salt- och vinäger-chips jämte en burk grönsakssoppa.

Une maison acadienne

Morbror David ger oss en rundtur i det franskkanadensiska hus från 1837 som vi ska till att flytta in i:
- termostaten låter man helst stå på 15 grader så att oljebrännaren i källaren inte torkar ut och samtidigt ser till att huset inte blir alltför kallt
- om en vattenledning brister springa man ner i källaren och stänga av pumpen asap, för om…
- brunnen torrläggs så måste pumpen 30 meter ner i marken återfyllas med vatten och återkalibreras med rätt lufttryck och det är inte enbart roligt att göra.

Efteråt ser jag ser hela bloggvärldens egen fåniga actionthriller Snakes on a Plane med min 14-årige ”svärkusin” Peter. Han gillar filmen mer än vad jag gör, om man så säger.

Stats d'équipement

Vi köper våtdräkter.
Storlek: 10/medium
Tjocklek: 4:3 (mm)
Värmekapacitivitet: oktober ut (i Atlanten)
Pris: $189 (på rea)

Un nom

Frukost på Grand Desert beach. Jag kläcker äntligen ett vettigt namn på bloggen. Det får duga trots att det inte är på svenska; att hitta ett okej namn på svenska utan å, ä, ö är hejdlöst svårt.

J et Belle

Un vestibule canadien

La plage de Lawrencetown

Pizza de Boston

Middag på Boston Pizza som uppskattningsvis finns på 23674621 ställen över hela Nordamerika. Lokalen ser ut som en lågbudgetpimpad skolmatsal med färglada lysrör, tavelaffischer på sydeuropeiska krogar, inramade foton på vinflaskor med textrader som Vin de blanc extrodinaire och storbildsskärmar som visar sport. Eftersom det är Pasta Tuesday™ gör vi misstaget att välja bort pizzan till förmån för en överrumplande smak- och andefattig spagettitallrik.

Varför äter folk här? Trycker tv-reklamen på exakt så rätt knappar att folk inte märker att stället är sämre än Donken, som ingen kan missta för att mångla annat än skräpmat och dito upplevelse.

Misère

Fick bekräftat att mitt svenska körkort endast duger i 90 dagar och inte kan bytas mot ett Nova Scotian dito. Hej körkortsprov och uppkörning.

Absolut ingenting blev bättre av att dessutom se att Crazy Frog-apan har lyckats förorena också den här kontinenten. Tänk om världen kunde gå samman och drämma till den där svennereklamaren som kom på ADHD-grodan med en redig class action lawsuit för att ha orsakat mer mänskligt lidande än typ Philip Morris.

L'Acadie de Chezzetcook

Cyklar ett par kilometer till Acadian House Museum för att lära mig mer om var jag bor:

West Chezzetcook et Grand Désert sont les seules communautes Acadiennes près d’Halifax/Dartmouth. Peuplé à partie des annees 1760 ; encore aujourd’hui, leurs descendants portent des noms comme Bellefontaine, Julien, LaPierre, Myatt, Pettipas Roma et Wolfe. Avant les Acadiens, l’endroit était frequenté par les Mi’kmaq.

Chezzetcook, named by the Mi’kmaq peoples, means “water flowing rapidly in many channels”. Grand Désert, named by the Acadians, designated an area where the forest had been cleared. Both communities were sparsely inhabitated before the deportation of 1755. Permanent settlement began 1764, when Acadian political prisoners, captured after their banishment, were released from Ile Rouge (Red Island), present-day Devils Island, in Halifax harbour. Irish, Scots, Dutch, German and British Loyalists were also among the earliest settlers. Their livelihood was derived from fishing, farming, clam digging, wood cutting, boat building, coastal freighting and brick making.

The use of French thrived until the 1960’s. English is now the usual language. Elders, however, speak French as it was spoken by their ancestors, and preservation of Acadian cultural traditions continues today through the dedication of the entire community.

Halifax, Nouvelle-Écosse

Seaforth, Nova Scotia